Emma

Tiden går så fort och mina små killar bara växer och växer. De har ju blivit riktgt stora nu ju.

Lucas är 19 månader och en riktig busunge.
Han lyssnar inte på ett ord man säger till honom och ska bara hitta på massa saker helatiden som hen vet att han inte får göra.
Bara den senaste månaden har han kommit på hur man öppnar kylen och frysen och även ungsluckan, även fast det finns barnlås på den. Så barnsäkert lås vet jag inte om jag vill kallade om en kille på 1½ kan öppna den utan att någon har visat honom hur man gör.. Och så måste vi ha barnlås på överskåpet i köket där vi har bland annat tändstickorna och sådant eftersom vår lilla klätterapa tycker att det är himla roligt att ta klättra upp på bänken och röja runt i skåpen. Och hur många är det egentligtn som behöver ha sådana lås på överskåpen?? De kan inte tillhöra vanligheterna.
Men de är ju tur att han har upptäckarglädje och inte bara sitter stilla i ett hörn och inte gör någonting, då hade man nog blivit lite orolig. Nu är han ju precis som en liten kille ska vara, en rikitg buse!
Och snart har han fått alla sina tänder. Han har 4 kvar men alla är på gång och 2 av dem syns redan och de andra 2 ser man att de kommer snart också.

Och Kevin har redan hunnit bli 11 veckor. Tyckte inte att de va länge sedan han låg i magen och man bara längtade tills han skulle titta ut. Men nu är ha ju äntligen här och de har hänt en massa sedan ha föddes.
Nu är han riktigt stabil i nacken och vill helst stå upp och inte sitta ner och ligga ner är det bara inte tal om.. Då blir det liv och han försöker sätta sig upp. Han kommer upp med huvudet men sen tar de stopp.
Och nu skrattar han varje gång man pratar med honom och försöker få fram ljud men än så länge så lyckas han inte riktigt så bra som han själv vill. Men de kommer ibland och de blir mer och mer.
Och babygymmet tycker han är jätteroligt nu, han sitter och försöker ta figurerna men ha lyckas ju inte, han ser så go ut när han koncentrerar sig så.

De händer massa nya saker helatiden med båda mina små älsklingar, så härligt att se att någonting som kommer från mig och Rasmus kan bli något så underbart.
Tänk så lyckligt lottad man är som har fått 2 så underbara barn!


Mamma älskar er båda två enormt mycket!!